hallare

Trafikkunskap – ett bidrag för att uppnå Nollvisionen

Bilkåren har frågan om trafiksäkerhet högt på agendan och den senaste riksstämman gav centralstyrelsen i uppdrag att driva påverkan för att göra trafikkunskap till ett prioriterat ämne i skolorna. Inför den allmänna motionstiden i Riksdagen har riksbilkårchef Inger Karlsson uppmärksammat riksledamöterna som sitter i utbildnings- och trafikutskottet att ta initiativ runt detta.


De senaste decenniernas trafiksäkerhetsarbete har hos ansvariga myndigheter varit fokuserat på att försöka bygga bort riskerna i trafiken genom satsningar på att skapa en säkrare trafikmiljö, t ex 2:1-vägar, cirkulationsplatser, farthinder, mm. Fordonstillverkarna jobbar hårt för att producera säkrare bilar. Och det är ju naturligtvis bra! Men det är ju fortfarande vi förare som ska samsas i miljön och som kan påverka resultatet och som bär ansvaret för ca 80% av olyckorna. Vi kan t ex konstatera att mer än hälften av bilförarna kör för fort och vi vet att hastighetsöverträdelse är en betydande orsak till att olyckor sker.

Alla mänskliga misstag kan naturligtvis inte förhindras, men att systematiskt jobba med attityder och kunskaper, parallellt med andra åtgärder, borde främja utvecklingen mot Nollvisionens mål.

Möjligheterna att uppnå Nollvisionens etappmål på högst 220 omkomna år 2020 och väsentligt sänkt antal allvarligt skadade ser minimala ut idag. Som vi alla vet så var 2018 ett mörkt år när det gäller antal omkomna i trafiken, då väsentligt fler än tidigare år fick sätta livet till. Hittills under 2019 är trenden något bättre men vi har fortfarande en bra bit kvar innan vi når Nollvisionens etappmål.

Många av de trafikanter som idag vistas i trafiken har ingen utbildning på varken trafikregler eller risker i trafiken. Det är alldeles självklart att det bidrar till trafikolyckorna. Att också jobba hårt med att höja kunskapsnivån och påverka attityder i trafiken borde vara en självklarhet och är alldeles nödvändigt om vi ska klara Nollvisionens etappmål. Var ska trafikanter lära sig vilka regler som gäller och hur man umgås i trafiken när trafikkunskap inte är ett obligatoriskt ämne i skolorna? Det borde det vara!! Om man kan de grundläggande trafikreglerna så kan man bättre bedöma riskerna när man vistas i trafiken.

Vi anser att trafikkunskap borde göras till ett prioriterat/obligatoriskt ämne i skolorna så fort som möjligt! Vi hoppas på och uppmanar dig att ta initiativ i denna fråga nu i motionstider.

Mer information

Riksbilkårchef Inger Karlsson, 070628 77 27

@Bilkaristen

49 kårer över hela Sverige. Det finns alltid en kår för dig!

Hitta din närmaste kår i listan.

1939

började Kvinnoföreningarnas Beredskapskommitté, en reserv av kvinnlig arbetskraft, i Göteborg att utbilda ett 40-tal kvinnliga bilförare för att köra lastbil och ambulans. Denna utbildning var 30 timmar lång.

Den 7 juni 1939

kunde de första 20 kvinnliga ersättningsförarna registreras. Innan de skildes åt bestämde de att de skulle bilda en "bilkår". Vid ett möte den 15 november samma år bildades den första bilkåren - Göteborgs Kvinnliga Bilkår. Snabbt spreds bilkårerna och snart fanns ett tiotal runt om i landet.

Den 1 maj 1942

samlades i Stockholm 55 kvinnor som representerade bilkårerna i Göteborg, Stockholm, Sundsvall och Uppsala samt Kvinnoföreningarnas Beredskapskommittés lastbilsförarkurser. Vid detta möte bildades Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund (SKBR). Till ordförande för SKBR valdes Rangvi Torslow-Lundgren, även kallad "Toto". HKH Prinsessan Sibylla valdes till hedersordförande.

1943

Riksförbundet får bidrag från Arbetsmarknadskommissionen och de första lastbilskurserna genomförs på T2 i Skövde.

1950-talet

Bilkårens emblem kommer till där de tre trianglarna symboliserar mottot "Vaksam, Varsam, Verksam".

1966

SKBRs riksmöte antar motionen ”lex reflex” som gick ut på att få en lag som gällde allmän skyldighet för alla gående som vistas på väg i mörker, att vara försedda med reflex. Senare uppvaktar man dåvarande kommunikationsminstiern Olof palme i ärendet.

7 februari 2009

genomfördes en extra riksstämma i SKBR. Delegaterna röstade för det historiska förslaget att ändra stadgarna för att öppna Bilkåren för alla oavsett kön. Samtidigt beslutades att ändra namnet på riksorganisationen SKBR till Sveriges Bilkårers Riksförbund med tilltalsnamnet Bilkåren.

Vill du bli Bilkårist?

Om medlemskap i Bilkåren