hallare

Genom information vill vi bidra till ökad motståndskraft

Idag startar krisberedskapsveckan. Det är en nationell samling för att öka kunskapen hos människor för att höja vår gemensamma beredskap och säkerhet.Även om Sverige är tryggare än många andra länder finns det hot mot vår säkerhet och självständighet. Vi kan tex drabbas av översvämningar, skogsbränder eller någon ny smitta och vi måste kunna stå emot angrepp som en it-attack eller ett krig.  Att vara förberedd är solidariskt. Vi måste kanske klara oss utan butiker, internet, vatten eller elektricitet, och då behöver vi hjälpas åt. Om man själv är förberedd  bidrar vi alla till att göra Sverige säkrare och klara oväntade situationer bättre.

Undersökningar visar att 74% av befolkningen i Sverige tycker att individen har ett stort eget ansvar vid kriser och att 58% kan tänka sig att dela med sig av sin hemberedskap under kriser.

Temat för årets krisberedskapsvecka är demokrati. Det kan tyckas vara långt ifrån krisberedskap, men faktum är att vår samlade motståndskraft och beredskap ytterst handlar om hur vi ska kunna fortsätta leva i ett öppet och demokratiskt land.

”Som frivillig försvarsorganisation har vi i Bilkåren ett särskilt uppdrag att hjälpa till med information till allmänheten, så därför är det självklart för oss att engagera oss i krisberedskapsveckan”, säger Eva Blomqvist som är generalsekreterare i Bilkåren

”Genom information vill vi bidra till en ökad motståndskraft. Hoten mot vår demokrati är ofta påverkanskampanjer och desinformation i sociala medier. Genom ökad kunskap kan vi bli bättre på att skydda oss mot fake news och desinformation”, fortsätter Eva.

”Under veckan ordnar Bilkåren ett webbinarium om informationssäkerhet och digitala hot på måndagskvällen och under hela veckan, finns vi på plats på många platser i landet och pratar krisberedskap. Många av våra kårer ordnar också särskilda informationsträffar om hur man kan förbereda sig och engagera sig för ett säkrare samhälle. Vi avslutar kampanjveckan med KrisQuiz på söndag kväll, då medlemmarna i våra kårer tävlar mot varandra”, avslutar Eva Blomqvist.

Mer information om Bilkårens olika aktiviteter under veckan finns här.

@Bilkaristen

49 kårer över hela Sverige. Det finns alltid en kår för dig!

Hitta din närmaste kår i listan.

1939

började Kvinnoföreningarnas Beredskapskommitté, en reserv av kvinnlig arbetskraft, i Göteborg att utbilda ett 40-tal kvinnliga bilförare för att köra lastbil och ambulans. Denna utbildning var 30 timmar lång.

Den 7 juni 1939

kunde de första 20 kvinnliga ersättningsförarna registreras. Innan de skildes åt bestämde de att de skulle bilda en "bilkår". Vid ett möte den 15 november samma år bildades den första bilkåren - Göteborgs Kvinnliga Bilkår. Snabbt spreds bilkårerna och snart fanns ett tiotal runt om i landet.

Den 1 maj 1942

samlades i Stockholm 55 kvinnor som representerade bilkårerna i Göteborg, Stockholm, Sundsvall och Uppsala samt Kvinnoföreningarnas Beredskapskommittés lastbilsförarkurser. Vid detta möte bildades Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund (SKBR). Till ordförande för SKBR valdes Rangvi Torslow-Lundgren, även kallad "Toto". HKH Prinsessan Sibylla valdes till hedersordförande.

1943

Riksförbundet får bidrag från Arbetsmarknadskommissionen och de första lastbilskurserna genomförs på T2 i Skövde.

1950-talet

Bilkårens emblem kommer till där de tre trianglarna symboliserar mottot "Vaksam, Varsam, Verksam".

1966

SKBRs riksmöte antar motionen ”lex reflex” som gick ut på att få en lag som gällde allmän skyldighet för alla gående som vistas på väg i mörker, att vara försedda med reflex. Senare uppvaktar man dåvarande kommunikationsminstiern Olof palme i ärendet.

7 februari 2009

genomfördes en extra riksstämma i SKBR. Delegaterna röstade för det historiska förslaget att ändra stadgarna för att öppna Bilkåren för alla oavsett kön. Samtidigt beslutades att ändra namnet på riksorganisationen SKBR till Sveriges Bilkårers Riksförbund med tilltalsnamnet Bilkåren.

Vill du bli Bilkårist?

Om medlemskap i Bilkåren