Vanliga människor har sovmorgon på lördagar…

Skrivet den 01 november av Bilkåristen

Det är en tidig lördagsmorgon en mörk oktoberdag i Villingsberg. I matsalen sitter gänget som ägnar veckoslutet åt att lära sig mer om bandvagnar och vidareutbilda sig för sitt uppdrag för Svenska Kraftnät. Då säger nån det, ”vanliga människor har sovmorgon en sån här dag”. Vi garvar lite och konstaterar att det här är värt några sovmorgnar och mysiga fredags/lördagskvällar i TV-soffan. För vad är roligare än att köra bandvagn?

Kursen, avancerad 1, är det tredje och sista steget för att bli färdigutbildad bandvagnsförare i poolen som ska bistå elbolagen vid stora störningar i elförsörjningen. Helgen handlar om elsäkerhet för att ha behörighet att jobba i ledningsgator. Men det de flesta brinner mest för är bandvagnen. Vi repeterar vissa moment och bygger på med nya. Det här kurssteget kör alla deltagare modifierade bandvagnar med flak istället för kupa på bakvagnen och med dieselmotorer istället för bensinmotorer som det är i originalutförandet.

Vid inventeringen konstateras att det saknas tändstiftsnyckel. ”Ja just ja, sån behöver man ju inte på en dieselmotor.” ”Och, nej, man behöver ju ingen ringspärrnyckel för att spänna banden på den här typen av band.” Kunskaperna ligger där, lite under ytan, men när man så sakteliga kommer in i det igen så kommer kunskaperna tillbaka. Likadant är det på körplanen. Det går fort att komma in i manövreringen trots att det gått många månader sedan man senast satt i en bandvagn. Alla hjälps åt, flera har träffats på de tidigare kursstegen och känner varandra och det är kul att ses igen och kämpa vidare.

Ett nytt moment på det här kurssteget är utbildning i kran och vinsch. Många av Svenska Kraftnäts bandvagnar är utrustade med det och det är viktigt att våra förare behärskar tilläggsutrustningen. Funktion och säkerhet gås igenom och sen är det övning som gäller.

Kranen kommer väl till pass när det ska lastas tunga prylar på flaken och vinschen kan användas till mycket. Man kan dra loss sig själv om man kört fast, men också dra loss andra eller dra bort träd eller annat för att skapa framkomliga vägar. Alla lär sig också att använda lös vajer, linlås, stroppar  och block för att kunna ändra dragriktningen eller få dubblad dragkraft.

Roligast är det dock när vi kommer ut i terrängen. Vi börjar i lite ”snäll” terräng när det är ljust. Mörkret faller snabbt i slutet av oktober så svårighetsgraden ökar. Ut med ficklampa och reka lämplig fortsatt väg. Oftast går det bra, men ibland tvingas man helt enkelt ge upp och hitta annan väg. Orientering är ett annat viktigt moment, att komma fram till rätt punkt utan att det finns vägar eller ledningsgator att följa. det kan vara en utmaning i dagsljus, men är förstås ännu svårare i mörker. Men det man tränar på blir man bra på.

Efter tvätt och smörjning pustar vi ut i lektionssalen över en fika. Utvärdering, påskrifter av förarbevis, utdelning av välförtjänta kursintyg och en genomgång av fortsatta utbildningsgången i form av repetition och möjlighet att delta i övningar mm. Alla är nöjda och glada, men rätt möra i kroppen efter fyra dagars intensiv kurs i Villingsberg.

min bilkår

instagrams

@Bilkaristen

utbildningar i urval

nyheter

hitta din kår

49 kårer över hela Sverige. Det finns alltid en kår för dig!

Hitta din närmaste kår i listan.

tidslinje

1939

började Kvinnoföreningarnas Beredskapskommitté, en reserv av kvinnlig arbetskraft, i Göteborg att utbilda ett 40-tal kvinnliga bilförare för att köra lastbil och ambulans. Denna utbildning var 30 timmar lång.

Den 7 juni 1939

kunde de första 20 kvinnliga ersättningsförarna registreras. Innan de skildes åt bestämde de att de skulle bilda en "bilkår". Vid ett möte den 15 november samma år bildades den första bilkåren - Göteborgs Kvinnliga Bilkår. Snabbt spreds bilkårerna och snart fanns ett tiotal runt om i landet.

Den 1 maj 1942

samlades i Stockholm 55 kvinnor som representerade bilkårerna i Göteborg, Stockholm, Sundsvall och Uppsala samt Kvinnoföreningarnas Beredskapskommittés lastbilsförarkurser. Vid detta möte bildades Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund (SKBR). Till ordförande för SKBR valdes Rangvi Torslow-Lundgren, även kallad "Toto". HKH Prinsessan Sibylla valdes till hedersordförande.

1943

Riksförbundet får bidrag från Arbetsmarknadskommissionen och de första lastbilskurserna genomförs på T2 i Skövde.

1950-talet

Bilkårens emblem kommer till där de tre trianglarna symboliserar mottot "Vaksam, Varsam, Verksam".

1966

SKBRs riksmöte antar motionen ”lex reflex” som gick ut på att få en lag som gällde allmän skyldighet för alla gående som vistas på väg i mörker, att vara försedda med reflex. Senare uppvaktar man dåvarande kommunikationsminstiern Olof palme i ärendet.

7 februari 2009

genomfördes en extra riksstämma i SKBR. Delegaterna röstade för det historiska förslaget att ändra stadgarna för att öppna Bilkåren för alla oavsett kön. Samtidigt beslutades att ändra namnet på riksorganisationen SKBR till Sveriges Bilkårers Riksförbund med tilltalsnamnet Bilkåren.

Bli bilkårist

Vill du bli Bilkårist?

Om medlemskap i Bilkåren