Skrivet den 23 september av Bilkåristen

Det är svårt att säga vad som är bäst med riksstämma. Det är som en stor manifestation av glädje, stolthet, engagemang och gemenskap. Det ligger förväntan i luften när alla bilkårister från olika håll strömmar till och checkar in, kramar om gamla vänner och skratten liksom smittar av sig. En del har man inte träffat sen det var stämma senast, för två år sedan, men vad gör det? Så mycket roligare att ses igen då.

När Malin höll sitt öppningstal – det sista som riksbilkårchef – så växte vi allihop några centimeter, blev lite rakare i ryggen. För när hon pratar och vi alla känner vad vi bidrar med i samhället kan man inte känna annat än stolthet. Och den stoltheten blev inte mindre när ÖB Micael Bydén senare på eftermiddagen hyllade Bilkåren för vårt förändrings- och förnyelsearbete och att vi lyckats vända medlemsutvecklingen.

Första dagen är nu slut och de flesta av oss är nog lite möra efter att ha släppt loss på dansgolvet till showgruppen Lyckofigur efter att vi först ätit en god trerätters middag. Och mitt på dansgolvet bland alla bilkårister står ÖB. Jäklar vilket drag!

Och då har vi ändå hållit igång hela dagen, delegatskola för många på förmiddagen, en stämningsfull parentation för våra bortgångna fd riksbilkårchefer Anna-Maria och Brittmari, förhandlingar som handlat om vår verksamhet som varit sedan vi senast träffades, seminarier och medaljceremoni.

Dom som inte varit med vet inte vad de går miste om. Men man unnar varenda bilkårist att få såna här bilkårsupplevelser!

Tack alla medlemmar och gäster som gjort denna dag tillsammans!