Skrivet den 20 juni av Bilkåristen
Den regelbaserade världsordning som etablerades efter andra världskrigets och kalla krigets slut är satt under press. Flera stater både regionalt och globalt försöker utmana internationella normer och delar av den regelbaserade världsordningen. Demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer ses av auktoritära och systemrevisionistiska stater som Ryssland och Kina som existentiella hot mot de egna staterna och i synnerhet mot de styrande regimernas maktinnehav. Försvarsberedningen konstaterar att den europeiska säkerhetsordningen som gemensamt säkerhetsskapande system i dag inte erbjuder något skydd mot hotet från Ryssland. Rapporten Allvarstider som försvarsberedningen presenterade 19 juni 2023 är en av en omfattande rapport som innehåller just det rubriken anger, en mycket allvarlig bild och beskrivning över vår säkerhet och över den situation som världen befinner sig i.
Försvarsberedningen tillsattes i december 2022 och består av politiker från alla riksdagspartier. Onsdagen den 26 april 2023 överlämnade en enig Försvarsberedning delrapporten, Kontrollstation 2023, till försvarsminister Pål Jonson. I Kontrollstation 2023 ingår tre delar: utvärdering av totalförsvarsbeslutet 2020, Försvarsberedningens syn på redovisningen av försvarsutgifter till Nato och inriktningen för en planeringsram för det militära försvaret. Försvarsberedningen konstaterar att försvarsbeslutsperioden 2021–2025 genomförs i en mycket allvarlig och omvälvande tid. Som fortsättning på delrapporten överlämnade försvarsberedningen den 19 juni 2023 en säkerhetspolitisk bedömning i en rapport med titeln Allvarstider. Försvarsberedningen är enig om huvuddragen i rapporten. Inom vissa områden har ledamöterna Hanna Gunnarsson (V) och Emma Berginger (MP) anmält avvikande uppfattningar, främst i avseendet gällande Turkiet.
Den säkerhetspolitiska analysen utgår från samma skrivelse som analysen som publicerades för fem år sedan, genom formuleringen att
Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller ytterligare hot om sådana kan komma att användas mot Sverige.
I rapporten Allvarstider konstaterar man att Rysslands markstridskrafter är uppbundna i Ukraina, men att det trots det finns flera militära hotbilder mot Sverige. Flera formuleringar i rapporten Allvarstider pekar även på att Ryssland ”sänkt trösklarna” främst i avseendet av hög politisk och hög militär riskbenägenhet. Under det ryska anfallskriget har det även varit tydligt att civila mål är primärmål för den ryska aggressionen.
I rapporten går det även att läsa att ”Politiska, ekonomiska och diplomatiska åtgärder riktade mot Ryssland ska fortsätta som svar på landets anfallskrig mot Ukraina och brott mot folkrätten. Detta ska inkludera åtgärder för ansvarsutkrävande samt omfattande sanktioner. Försvarsberedningen anser att dessa åtgärder ska kombineras med ökad nationell försvarsförmåga. Ett stärkt totalförsvar och Sveriges kommande medlemskap i Nato är centralt för att uppnå detta.”
I rapporten Allvarstider läggs således grunden för en ny säkerhetspolitisk doktrin. Innan Nato-ansökan har den här typen av utgångspunkt handlat om att Sverige byggt sin säkerhet på solidaritetsförklaring med de andra nordiska länderna och EU-länderna. Solidaritetsförklaringen är nu ersatt med en skrivning om att ”Sveriges vitala nationella säkerhetsintresse är att hävda vårt lands självständighet, suveränitet och territoriella integritet. Vi är beredda att ytterst med vapenmakt försvara vårt land, vår befolkning, vår demokrati, vår frihet och vårt sätt att leva”. Denna förändring grundar sig bland annat på att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas och trots att Ryssland är uppbundet i Ukraina finns förmåga till operationer mot Sverige.
Utöver det ryska anfallskriget beskrivs hur den svenska säkerhetspolitiken i större utsträckning än tidigare bör anpassas för att möta Kinas maktanspråk och ambition att genom politiska, ekonomiska och militära maktmedel påverka såväl enskilda stater som den regelbaserade världsordningen. Sveriges förhållande till Kina ska utformas på ett sätt där Sveriges säkerhet värnas. Det ska ske i nära samarbete inom EU, med allierade och partner.
Försvarsberedningen slår fast att ”Med ett medlemskap blir Nato Sveriges viktigaste försvarspolitiska arena” samt att ” EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena” samt att ”FN är en av de främsta förvaltarna av en regelbaserad världsordning, global fred och säkerhet och är en viktig arena för svensk utrikespolitik”. Gällande Sveriges samarbeten med strategiska allierade beskrivs våra nordiska och baltiska grannländer, USA och Storbritannien som av särskild vikt för Sveriges säkerhet. En stark transatlantisk länk är omistlig för Europas säkerhet och avgör hur det bilaterala samarbetet med USA även utanför Nato fördjupas. Här bör särskilt nämnas att den ökande geopolitiska maktkampen innebär att stater i allt större utsträckning använder ekonomiska instrument för att nå sina säkerhetspolitiska målsättningar. Det understryker behovet av att betrakta den transatlantiska länken som en av de mest strategiska frågorna för vår säkerhet. Även EUs inre marknad som strategisk i relation till svensk säkerhet understryks dock är det relevant att ställa sig frågan, vilka teknologiska förmågor behöver vi för att vara konkurrenskraftiga långsiktigt?
Här anser jag att det krävs att vi analyserar vilka grundläggande förmågor som vi kom land kommer att behöva? Vad kommer vi behöva i termer av försörjningsgrad, akademisk höjd och teknologiska förmågor? Enligt min uppfattning är det dock tydligt att vi behöver kunna fortsätta hävda oss i denna situation. Jag menar att när vi förstår och agerar på betydelsen av det teknologiska kunnandet kommer det vara starkt bidragande i vår förmågehöjning samt säkrar långsiktig konkurrenskraft och stärker internationellt inflytande.
Försvarsberedningens uppdrag vidare kommer att behöva beskrivas i att, försvarsberedningen ska lägga grunden för Sverige i Nato, riksdagens femåriga försvarsbeslut samt försvarets pengaram. Just finansiering till totalförsvaret, komplettering av tydlighet avseende målbilder för olika förmågor och konkretisering för att omsätta försvarsberedningens rapport samarbetsstrukturer avseende förmågehöjning är frågor som kommer att diskuteras mer framgent. Jag slår dock fast att rapporten är en rapport för hela samhället. Rapporten måste leda till handling då min uppfattning är att de ord jag läst i Allvarstider är uppfordrande och manar till ansvarstagande och handling.
Jag kommer göra mitt yttersta i mina ämbeten, genom mina beslut, genom mina handlingar och genom mitt modiga ledarskap.
Ida Texell, riksbilkårchef
