De frivilliga behöver involveras i kommunernas planering för totalförsvar

Skrivet den 17 mars av Bilkåristen

Idag medverkar jag i kommunchefsföreningens vårmöte. Jag har fått förtroendet att tala om vårt totalförsvar för landets kommunchefer. Jag kommer beskriva hur jag ser på läget i stort men också ge beskriva vad vi har framför oss och vad vi behöver göra gemensamt.

Sverige i Nato innebär nya villkor och en förändrad säkerhetspolitik. Natos artikel 3 utgör en av de grundläggande byggstenarna. Inom ramen för det är det passande att påminnas om att ordet ”kommun” kommer från latinets ”communis” som betyder ”gemensam”. Idag talar jag om totalförsvar och om säkerhetsdiskursen men framförallt om Sveriges behov av förflyttning till ”whole-of-society-approach” och behovet av resliens.

Idag kommer jag fokusera på kommuner och regioners viktiga roll, ansvar och uppdrag inom vårt totalförsvar, vilket jag anser får alldeles för lite utrymme i det offentliga samtalet kring vårt totalförsvar. Jag rätar även ut den svenska förvaltningsmodellens konstruktion och hur styrning och ledning omsätts i praktiken och jag kommer betona och lyfta de frivilliga försvarsorganisationernas roll. De frivilliga försvarsorganisationerna behöver involveras i planeringsförutsättningarna. Är du intresserad av artikel 3? Läs mer här: https://lnkd.in/dRPDZM9P

Ida Texell, riksbilkårchef

min bilkår

instagrams

@Bilkaristen

utbildningar i urval

nyheter

hitta din kår

49 kårer över hela Sverige. Det finns alltid en kår för dig!

Hitta din närmaste kår i listan.

tidslinje

1939

började Kvinnoföreningarnas Beredskapskommitté, en reserv av kvinnlig arbetskraft, i Göteborg att utbilda ett 40-tal kvinnliga bilförare för att köra lastbil och ambulans. Denna utbildning var 30 timmar lång.

Den 7 juni 1939

kunde de första 20 kvinnliga ersättningsförarna registreras. Innan de skildes åt bestämde de att de skulle bilda en "bilkår". Vid ett möte den 15 november samma år bildades den första bilkåren - Göteborgs Kvinnliga Bilkår. Snabbt spreds bilkårerna och snart fanns ett tiotal runt om i landet.

Den 1 maj 1942

samlades i Stockholm 55 kvinnor som representerade bilkårerna i Göteborg, Stockholm, Sundsvall och Uppsala samt Kvinnoföreningarnas Beredskapskommittés lastbilsförarkurser. Vid detta möte bildades Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund (SKBR). Till ordförande för SKBR valdes Rangvi Torslow-Lundgren, även kallad "Toto". HKH Prinsessan Sibylla valdes till hedersordförande.

1943

Riksförbundet får bidrag från Arbetsmarknadskommissionen och de första lastbilskurserna genomförs på T2 i Skövde.

1950-talet

Bilkårens emblem kommer till där de tre trianglarna symboliserar mottot "Vaksam, Varsam, Verksam".

1966

SKBRs riksmöte antar motionen ”lex reflex” som gick ut på att få en lag som gällde allmän skyldighet för alla gående som vistas på väg i mörker, att vara försedda med reflex. Senare uppvaktar man dåvarande kommunikationsminstiern Olof palme i ärendet.

7 februari 2009

genomfördes en extra riksstämma i SKBR. Delegaterna röstade för det historiska förslaget att ändra stadgarna för att öppna Bilkåren för alla oavsett kön. Samtidigt beslutades att ändra namnet på riksorganisationen SKBR till Sveriges Bilkårers Riksförbund med tilltalsnamnet Bilkåren.

Bli bilkårist

Vill du bli Bilkårist?

Om medlemskap i Bilkåren