Branden från mitt perspektiv

Skrivet den 05 september av Bilkåristen

20140827_141640[1]
Jag vet att det var ett tag sen branden i Västmanland var men har inte haft tid att skriva ett inlägg om det sett från mina ögon. Mitt namn är Daniel Brandt och jag jobbar på elfte logistikkompaniet på trängregementet och är bilkårist. Nu undrar väl många hur jag kan vara anställd soldat och bilkårist, men svaret är enkelt, jag har inget avtal med någon myndighet.

Tillbaka till branden i Västmanland, första vändan jag var uppe i Ramnäs var sön v 32-tis vecka 33. Direkt som man kom upp så blev det att börja köra ut drivmedel till brandbilar, bandvagnar, ja allt som behöver bränsle, med en lastbil med fordonsburentankutrustning (fobu) och det gjorde jag i stort sätt hela tiden jag var uppe första vändan. Min andra vända blev vecka 35 mån-ons under avvecklingsarbetet. Då var tempot lite lugnare och då körde jag inte ut drivmedel, utan bistod staben med att köra olika fordon till olika regementen. Då använde vi oss av ett maskinsläp för att få med oss så mycket som möjligt. Detta med att köra ut drivmedel till fordon och att transportera fordon är en del av mina uppgifter som transportsoldat.

Daniel Brandt

@Bilkaristen

49 kårer över hela Sverige. Det finns alltid en kår för dig!

Hitta din närmaste kår i listan.

1939

började Kvinnoföreningarnas Beredskapskommitté, en reserv av kvinnlig arbetskraft, i Göteborg att utbilda ett 40-tal kvinnliga bilförare för att köra lastbil och ambulans. Denna utbildning var 30 timmar lång.

Den 7 juni 1939

kunde de första 20 kvinnliga ersättningsförarna registreras. Innan de skildes åt bestämde de att de skulle bilda en "bilkår". Vid ett möte den 15 november samma år bildades den första bilkåren - Göteborgs Kvinnliga Bilkår. Snabbt spreds bilkårerna och snart fanns ett tiotal runt om i landet.

Den 1 maj 1942

samlades i Stockholm 55 kvinnor som representerade bilkårerna i Göteborg, Stockholm, Sundsvall och Uppsala samt Kvinnoföreningarnas Beredskapskommittés lastbilsförarkurser. Vid detta möte bildades Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund (SKBR). Till ordförande för SKBR valdes Rangvi Torslow-Lundgren, även kallad "Toto". HKH Prinsessan Sibylla valdes till hedersordförande.

1943

Riksförbundet får bidrag från Arbetsmarknadskommissionen och de första lastbilskurserna genomförs på T2 i Skövde.

1950-talet

Bilkårens emblem kommer till där de tre trianglarna symboliserar mottot "Vaksam, Varsam, Verksam".

1966

SKBRs riksmöte antar motionen ”lex reflex” som gick ut på att få en lag som gällde allmän skyldighet för alla gående som vistas på väg i mörker, att vara försedda med reflex. Senare uppvaktar man dåvarande kommunikationsminstiern Olof palme i ärendet.

7 februari 2009

genomfördes en extra riksstämma i SKBR. Delegaterna röstade för det historiska förslaget att ändra stadgarna för att öppna Bilkåren för alla oavsett kön. Samtidigt beslutades att ändra namnet på riksorganisationen SKBR till Sveriges Bilkårers Riksförbund med tilltalsnamnet Bilkåren.

Vill du bli Bilkårist?

Om medlemskap i Bilkåren