Skrivet den 11 november av Bilkåristen
Jag har haft förmånen att få delta i flera intressanta, roliga och spännande händelser i Bilkåren och Hemvärnet under 2017. Genomfört bandvagnsförarutbildning del 1 och 2, HV-intro, vara med under Försvarsmaktsövningen Aurora och nu för en vecka sedan varit kurschef på ungdomskursen på Marma. Utan tvekan var det sistnämnda en av de roligaste saker jag gjort i år!
Att se unga människor växa av att möta utmaningar och lösa olika typer av uppgifter är något väldigt speciellt som jag verkligen brinner för.
Bilkåren har flera ungdomskurser, syftet med ungdomskursen på Marma är att ungdomar mellan 15 och 20 år ska få prova på livet som militär i några dagar. Jag och instruktörsgänget förberedde deras vistelse genom att strukturera hela gruppen som en pluton, de delades in i fyra grupper där en av ungdomarna med flera års erfarenhet av militär ungdomsverksamhet blev plutonelev och döpte oss till Bilkårsplutonen. Inryck var på onsdagen kl. 14.00. Vi hämtade 28 förväntansfulla ungdomar på stationen fullastade med utrustning och transporterade dem med bandvagn i två omgångar till kasern. De inkvarterades gruppvis i varsitt logement, tjejerna bodde i en av barackerna.
Första kvällen höll vi i information om Bilkåren, försvarsupplysning samt Bilkårens och Försvarsmaktens värdegrund. Det avrundades med att de fick diskutera fram vår egen värdegrund som vi tillsammans skulle utgå ifrån under de dagar vi nu skulle vara tillsammans, resultatet blev: Lagspel, respekt och ansvar, en värdegrund som hela plutonen värnade om under dagarna som följde. Kvällen avslutades med exercis innan det var läggdags kl. 22.00 med uppstigning kl. 06.30 nästa dag.
Dagarna var intensiva och fyllda med aktiviteter, utbildning och praktik, allt från Röda korsets sjukvårdsutbildning, Öva utrymning och säker transport i bandvagn, hantera vassa verktyg, hur man håller sig varm i kallt väder, hålla ordning på sina saker, städning och visitation på logementet med förevisning om hur man bäddar en säng med ordentlig sträckning, några ungdomar hade aldrig bäddat en säng förut. Fortsatt exercisträning på daglig basis samt BRAK.
Dag tre åkte vi ut i skogen och byggde förläggning med hygienanrättningar, eldvakt och när mörkret föll utbildning i ljud och ljusdisciplin därefter lät vi dem genomföra en spaningspatrull med följebefäl. Dagen efter iscensatte vi en tillämpningsövning med en riggad bilolycka där en tropp fungerade som figuranter och den andra troppen fick pröva sina sjukvårdskunskaper.
Sista kvällen efter utrustningsvård hade vi teoripass med vägar in i försvarsmakten där fick vi veta att nu hade vi flera i plutonen som bestämt sig för att göra GU som jägare (de allra flesta av våra ungdomar vill dock numer bli bandvagnsförare.) Det är också nu de inser att kursen snart är slut, snart ska de skiljas åt efter att ha löst problem och uppgifter tillsammans som pluton samt som grupp, sovit och levt nära varandra i flera dagar å många utbrister att de inte vill åka hem, de vill inte att det ska ta slut. Vi instruktörer som sett deras starka gemenskap och kamratskap växa fram som en del i den militära andan. Laget framför jaget. Förstår dem så väl och är glada att de fått en god känsla för flera sidor av det militära livet, disciplin, uppgiftslösning, effektivitet, ordning och kamratskap. Det är delvis hårt och slitsamt men skapar också en mycket stark gemenskap som inte alltid finns i det civila.
För några av våra ungdomar var det en stor utmaning att bara komma till kursen, de har aldrig varit hemifrån, än mindre sovit i ett logement eller en tältförläggning. Det fanns stunder de tvivlade på sig själva och var tveksamma, men vi instruktörer stöttade helhjärtat. Ungdomsgruppen stöttade och var så bra, kamratandan så god att de som stundvis kände sig osäkra bestämde sig för att möta utmaningen och beslutade sig för att vara med hela vägen. Det var nog de vi ansåg växte mest.
Lotta Lindeberg
