Bilkårens första logistiker för Polismyndigheten utbildade

Skrivet den 17 maj av Bilkåristen

grupp logistiker

Fredag den 12 maj

Då var det ännu en gång dags!

Den här gången gick resan till Stockholm och logistikerutbildning för frivilligpersonal från bilkåren med överenskommelse med polismyndigheten.  Efter att läst schemat för helgen visste jag redan när jag klev på bussen i min hemort att jag nu hade börjat min resa mot intensiva, långa och väldigt lärorik dagar. Förväntningarna på utbildningen vara höga, både vad gäller utbildningskvalité och de personer som kommer till utbildningen. Förväntningarna motsvarades i högsta grad!

Efter att jag hade fått mitt rum träffade jag riksbilkårschef Malin Dreifaldt som visade mig till rummet som vi i tre dagar framöver kom att ha som utbildningslokal samt de buffébord av mackor, bullar och dryck som fanns tillgängligt för oss besökare. Vad jag har förstått av kursledningen så hör det inte till vanligheten att det finns sådana resurser tillgängliga vid utbildningar men jag tror att vi som deltog inte hade något emot en sockerkick på eftermiddagen, då kroppen började tackla av efter en hel dag med informationsinhämtning.

Efter att ha slukat både mackor och tilltugg började dagen med den sedvanliga, men viktiga, inledningen framförd av Susanne Wieselgren där vi fick börja med att prata om Bilkårens värdegrund. Och det kändes bra att få just prata och diskutera vad värdegrunden innebär. Det gjorde att värdegrunden blev mer än bara ett papper, den blev levande och vi tog alla åt oss av den.

Punkten efter inledningen handlade om juridik framförd av Malin Dreifaldt. I mångas öron kan juridik låta tråkigt, fyrkantigt och väldigt stelt men när det handlar om krisberedskap är det inget som är tråkigt. Till och med lagtexter blir intressant när de är skrivna i krisberedskapens tecken.

  • Vad är egentligen skillnaden på en lag och förordning?
  • Hur många räddningstjänster finns det egentligen?

Malin tog med oss på en övergripande resa genom de mest väsentliga lagarna och förordningarna som gäller vid utrymning och det gav en större förståelse för vilken myndighet som har ansvaret, beroende på händelse. Tro det eller ej, men efter Malins framförande konstaterade vi i gruppen att en fördjupningskurs i krisberedskapsjuridik vore intressant som en efterutbildning, något som jag inte trodde skulle komma upp som förslag innan kursen.

Efter en mycket god lunchbuffé började den tredje föreläsningen som handlade om stabsmetodik och hur vår roll i polisens ISF kan se ut. Till grund för metodiken låg MSBs nya sammanfattade handledning ”Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörning” som ska gälla för alla som i dag arbetar i en krisorganisation. Även om det nya namnet för stab med flera aktörer, Inriktning och Samordnings Funktion (ISF), kan vara lite missvisande så innehåller handledningen mycket matnyttigt och har intressanta aspekter som är viktiga att tänka på när vi arbetar med andra organisationer. Då menar jag inte enbart för personer som arbetar i en ISF utan även för alla som arbetar i en händelse.

Malin gav oss en bra genomgång av hur en ISF fungerar, hur man ”kom på” fördelen med en ISF och vad som händer i en ISF. Som logistiker kommer vi med all sannolikt att själva sitta med i polisens ISF och därmed behöver vi veta hur den fungerar. Vi fick även genomföra en övning där vi fick information av den fiktiva polisen att förflytta människor från punkt A till punkt B. Under övningen fick vi en förståelse för vilken information vi kan få från polisen till skillnad från vilken information vi egentligen behöver.

Dagen började lida mot sitt slut och den sista föreläsningen handlade om RAKEL. Vad är RAKEL, hur fungerar en RAKEL-radio och vart ska man INTE trycka på en RAKEL? En kort genomgång som gav svar på det vi behöver för att kunna kommunicera med polisen i deras system och få en förståelse för hur digitaliseringen har hjälpt till med dokumentationen av arbetet i en ISF.

Dagen avslutades med en god middag i trevligt sällskap där både dagens kunskaper reflekterades och nya bekantskaper knöts.

Lördagen den 13 maj

Efter en trög natt med mycket information som bearbetades vaknade jag till ett uppdukat frukostbord som gjorde starten på dagen lite lättare.

Första föreläsningen, kartor. Ack så viktigt, ack så krångligt. Vi gick igenom de två olika kartsystemen som polisen använder, RT90 och UTM. Givetvis upp kom fråga om varför det fanns två system i samma myndighet men inte ens polisen verkar kunna svara på den frågan. Förhoppningsvis kommer Polismyndigheten i framtiden endast ha ett system men fram tills dess är det bara att bita ihop och se till att kunna båda två. Efter lite övning satt grunderna och det kändes bra att vi fick köra igenom dem även om jag känner att det kommer att krävas mer tid för att bli bra på dem.

Större delen av dagen gick sedan åt till att prata om lastsäkring och transportplanering. Det är viktigt att vi som är logistiker har en övergripande förståelse för hur transporterna ska säkras även om huvudansvaret ligger på förarna. Det som vi däremot behöver veta är vad vi har för slags fordon och vilken bärighet vägar och broar har samt max höjder och bredder på de vägar som blir transportvägar. För mig som inte arbetar med lastning och viktberäkning till vardags blev utbildningen väldigt viktig för mig. Den gav mig en ”aha”-upplevelse som jag även kommer ta med mig till vardags.

Innan avslutningen på dagen fick vi sätta oss i grupperna och ta fram checklistor på vad som är viktigt när vi ställs inför en skarp händelse.

  • Vad är det första vi ska göra,
  • Vem gör vad?
  • När ska det vara klart?
  • Mm?

Det skapades en stor diskussion och vi lyfte många områden som kommer att beröras när vi sitter i en ISF. Jag måste säga att den här uppgiften var den som gick smidigast i under dagen och vi kom fram till bra listor som vi sedan fick omsätta i praktiken när dagen avslutades med en utrymningsövning i små grupper.

arbete

Övningen gick däremot inte lika enkelt. Komplexiteten i att flytta en hel befolkning från en stad till en annan del av landet innebär bra mycket mer planering och samverkan än vad vi kunde tro. Mycket lärorikt och kompetenshöjande samtidigt som det blir frustrerande när vi kör fast.

Överlag så erbjöd dagen nya viktiga kunskaper som även är värdefulla i min dagliga tillvaro. Vad morgondagen har att erbjuda ser jag fram emot!

Söndag den 14 maj

Söndag morgon. Efter en lång fredag och en lång kväll med Eurovision Song Contest var sängen lite extra svår att ta sig ur den här morgonen. Vid frukost var det lite tystare än vanligt och det märktes att gårdagen hade satt sina spår i gruppen. Dock var alla fortfarande på gott humör.

Dagen började med övningen som vi avslutade lördagen med. De fyra grupperna fick sammanställa vad de hade kommit fram till och vi hade en gemensam genomgång med Malin om våra resultat. Sammanfattningsvis lyfte övningen hur viktigt det är med ett inriktningsbeslut och en fast källa för informationsinhämtning. Under övningen vart det mycket gissande på hur verkligheten såg ut och eftersom det här har varit en pilotutbildning så är jag säker på att upplägget kommer ett vara ännu bättre till nästa gång.

Sista punkten på schemat för helgen var HLR och förstahjälpen. Det är alltid bra med repetition av något så viktigt som sjukvård. Även om det händer väldigt sällan att jag hamnar i en situation där jag behöver hålla i gång någon tills ambulansen kommer så känns det tryckt att i alla fall vad jag ska göra.

Sammanfattningsvis har det varit en lärorik helg med intressanta föreläsningar och samtalsämnen. Jag tycker att kursledningen och kurserna håller en hög klass även om det behöver justeras lite med innehåll och tidsåtgång i vissa fall. Det här är helt klart en kurs jag rekommenderar till dig som gillar fordon och som vill arbeta med en civil myndighet. När det väl smäller kommer vi att vara mitt i händelsen och vi kommer med en utbildning som är helt världsunik.

Vi som gick kursen är nu världens första logistiker med inriktning ”Storskalig utrymning” med ett civilt avtal med Polismyndigheten. Nu väntar vi bara på kursledningens utvärdering om vilka som blir godkända och ser fram emot att få utveckla det här konceptet ytterligare.

Daniel Wedin, Mellersta Mälardalens Bilkår

 

@Bilkaristen

49 kårer över hela Sverige. Det finns alltid en kår för dig!

Hitta din närmaste kår i listan.

1939

började Kvinnoföreningarnas Beredskapskommitté, en reserv av kvinnlig arbetskraft, i Göteborg att utbilda ett 40-tal kvinnliga bilförare för att köra lastbil och ambulans. Denna utbildning var 30 timmar lång.

Den 7 juni 1939

kunde de första 20 kvinnliga ersättningsförarna registreras. Innan de skildes åt bestämde de att de skulle bilda en "bilkår". Vid ett möte den 15 november samma år bildades den första bilkåren - Göteborgs Kvinnliga Bilkår. Snabbt spreds bilkårerna och snart fanns ett tiotal runt om i landet.

Den 1 maj 1942

samlades i Stockholm 55 kvinnor som representerade bilkårerna i Göteborg, Stockholm, Sundsvall och Uppsala samt Kvinnoföreningarnas Beredskapskommittés lastbilsförarkurser. Vid detta möte bildades Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund (SKBR). Till ordförande för SKBR valdes Rangvi Torslow-Lundgren, även kallad "Toto". HKH Prinsessan Sibylla valdes till hedersordförande.

1943

Riksförbundet får bidrag från Arbetsmarknadskommissionen och de första lastbilskurserna genomförs på T2 i Skövde.

1950-talet

Bilkårens emblem kommer till där de tre trianglarna symboliserar mottot "Vaksam, Varsam, Verksam".

1966

SKBRs riksmöte antar motionen ”lex reflex” som gick ut på att få en lag som gällde allmän skyldighet för alla gående som vistas på väg i mörker, att vara försedda med reflex. Senare uppvaktar man dåvarande kommunikationsminstiern Olof palme i ärendet.

7 februari 2009

genomfördes en extra riksstämma i SKBR. Delegaterna röstade för det historiska förslaget att ändra stadgarna för att öppna Bilkåren för alla oavsett kön. Samtidigt beslutades att ändra namnet på riksorganisationen SKBR till Sveriges Bilkårers Riksförbund med tilltalsnamnet Bilkåren.

Vill du bli Bilkårist?

Om medlemskap i Bilkåren