Årsdagen av skogsbränderna 2018

Skrivet den 12 augusti av Bilkåristen

Det var med blandade känslor jag åkte till Kårböle i fredags. Nästan precis för ett år sedan åkte jag hem därifrån efter min andra tur som bandvagnsförare för Trafikverket. Då hade jag deltagit ett antal nätter i släckningsarbetet i skogarna i Ljusdalstrakten. Då ganska trött och svettig. Nu betydligt fräschare. Den här gången var anledningen till besöket också betydligt roligare.

Länsstyrelsen anordnade en minnesceremoni vid Kårböleskans ett år efter att räddningsinsatserna förklarades som avslutade. För att stoppa elden krävdes stor samordning mellan myndigheter, frivilliga och kommuner. Räddningsinsatserna är ett resultat på de samarbeten som krävdes och de stora och små gärningar som tillslut kunde släcka lågorna. Det var alla de som deltog på ett eller annat vis som nu var inbjudna och som skulle avtackas.

Många anslöt till ceremonin, ortsbefolkningen, Räddningstjänsten, Hemvärnet, Frivilligorganisationer, Ljusdal kommun med flera. Tal hölls av landshövdingen Per Bill som berättade om brandens olika faser. Idag övergick arbetet i fas fyra som är Utvärdering. Det gäller att hålla i processer som inte är klara för att inte gå tillbaka till det normala utan uppdatera till Ljusdal 2.0. Räddningsledaren Robert Stridh påtalade det viktigaste – ingen kom till skada och ingen omkom i branden. Han pratade också om att när det hemskaste händer då kliver det goda fram. Vilket verkligen visade sig under branden. Landshövdingen och byalagets ordförande Stellan Fagrell avslutade ceremonin med att avtäcka en minnessten som en påminnelse över branden och samtidigt ett tack till de som var med och bekämpade den.

På hemvägen åkte jag in och kikade i det som tidigare varit skog men som idag endast är stora svarta förkolnade områden. Fast jag var på plats under branden är det svårt att förstå hur stort område den härjade på.

Som Bilkårens representant under ceremonin mottog jag en tavla som tack för de insatser alla bilkårister gjorde under branden.

Tillsammans är vi starka!

Susanne Wieselgren

Stolt bilkårist och bandvagnsförare

 

@Bilkaristen

49 kårer över hela Sverige. Det finns alltid en kår för dig!

Hitta din närmaste kår i listan.

1939

började Kvinnoföreningarnas Beredskapskommitté, en reserv av kvinnlig arbetskraft, i Göteborg att utbilda ett 40-tal kvinnliga bilförare för att köra lastbil och ambulans. Denna utbildning var 30 timmar lång.

Den 7 juni 1939

kunde de första 20 kvinnliga ersättningsförarna registreras. Innan de skildes åt bestämde de att de skulle bilda en "bilkår". Vid ett möte den 15 november samma år bildades den första bilkåren - Göteborgs Kvinnliga Bilkår. Snabbt spreds bilkårerna och snart fanns ett tiotal runt om i landet.

Den 1 maj 1942

samlades i Stockholm 55 kvinnor som representerade bilkårerna i Göteborg, Stockholm, Sundsvall och Uppsala samt Kvinnoföreningarnas Beredskapskommittés lastbilsförarkurser. Vid detta möte bildades Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund (SKBR). Till ordförande för SKBR valdes Rangvi Torslow-Lundgren, även kallad "Toto". HKH Prinsessan Sibylla valdes till hedersordförande.

1943

Riksförbundet får bidrag från Arbetsmarknadskommissionen och de första lastbilskurserna genomförs på T2 i Skövde.

1950-talet

Bilkårens emblem kommer till där de tre trianglarna symboliserar mottot "Vaksam, Varsam, Verksam".

1966

SKBRs riksmöte antar motionen ”lex reflex” som gick ut på att få en lag som gällde allmän skyldighet för alla gående som vistas på väg i mörker, att vara försedda med reflex. Senare uppvaktar man dåvarande kommunikationsminstiern Olof palme i ärendet.

7 februari 2009

genomfördes en extra riksstämma i SKBR. Delegaterna röstade för det historiska förslaget att ändra stadgarna för att öppna Bilkåren för alla oavsett kön. Samtidigt beslutades att ändra namnet på riksorganisationen SKBR till Sveriges Bilkårers Riksförbund med tilltalsnamnet Bilkåren.

Vill du bli Bilkårist?

Om medlemskap i Bilkåren