Hemvärnet ”Uniform-på-jobbet-dagen”

UNIFORM PÅ JOBBET-DAGEN

Äger i normala fall rum den 29 maj varje år. Med anledning av covid-19 är den flyttad, preliminärt till fredag 4 december 2020

Uniform på jobbet-dagen är ett för hemvärnsbefäl och -soldater frivilligt åtagande efter inhämtat tillstånd av sin chef på sin arbetsplats.

Vid 2017 års Rikshemvärnsting biföll tinget motionen ”Uniform på jobbet dagen enligt engelsk modell”. Vilken föreslog att en gång per år genomföra ”Uniform på jobbet-dagen”, där samtliga Hemvärnsbefäl och -soldater, som vill efter tillstånd från sin arbetsgivare, har på sig sin uniform till jobbet.

”Uniform på jobbet-dagen” synliggör Hemvärnsrörelsen och samtidigt entusiasmera och väcker intresse för Hemvärnet. Men också fira Hemvärnsbefäls och -soldaters frivilliga engagemang till förmån för Sveriges försvarsmakt!.

  • Soldater och befäl i Hemvärnet ska med stolthet kunna bära sin uniform till/från och på jobbet för att på så sätt få kollegor, vänner, familj och medmänniskors erkänsla och uppskattning för sitt frivilliga engagemang.
  • Detta ska i sin tur leda till en stolthet hos befäl och soldater i Hemvärnet.
  • Ur ett rekryteringsperspektiv, under en dag, rör sig i samhället potentiellt ca 20 000 reklampelare som kommer att intressera, entusiasmera och i förlängningen rekrytera till hemvärnet.
  • Uppmärksamhet för detta evenemang borde även ge gratis massmedial uppmärksamhet.

ENSKILD HEMVÄRNSBEFÄL OCH -SOLDAT

  1. Frivilligt åtagande
  2. har att inhämta tillstånd från sin arbetsgivare för att få bära uniform enligt under sin arbetsdag. Blankett för tillstånd från din arbetsgivare hittar du här
  3. Kan bära uniformen under verksamhet utanför arbetstid under ”Uniform på jobbet-dagen”,

Vid tilldelning av daglig dräkt fattar resp. utbildningsgruppchef motsv. beslut i enskilt ärende.

min bilkår

instagrams

@Bilkaristen

utbildningar i urval

nyheter

hitta din kår

49 kårer över hela Sverige. Det finns alltid en kår för dig!

Hitta din närmaste kår i listan.

tidslinje

1939

började Kvinnoföreningarnas Beredskapskommitté, en reserv av kvinnlig arbetskraft, i Göteborg att utbilda ett 40-tal kvinnliga bilförare för att köra lastbil och ambulans. Denna utbildning var 30 timmar lång.

Den 7 juni 1939

kunde de första 20 kvinnliga ersättningsförarna registreras. Innan de skildes åt bestämde de att de skulle bilda en "bilkår". Vid ett möte den 15 november samma år bildades den första bilkåren - Göteborgs Kvinnliga Bilkår. Snabbt spreds bilkårerna och snart fanns ett tiotal runt om i landet.

Den 1 maj 1942

samlades i Stockholm 55 kvinnor som representerade bilkårerna i Göteborg, Stockholm, Sundsvall och Uppsala samt Kvinnoföreningarnas Beredskapskommittés lastbilsförarkurser. Vid detta möte bildades Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund (SKBR). Till ordförande för SKBR valdes Rangvi Torslow-Lundgren, även kallad "Toto". HKH Prinsessan Sibylla valdes till hedersordförande.

1943

Riksförbundet får bidrag från Arbetsmarknadskommissionen och de första lastbilskurserna genomförs på T2 i Skövde.

1950-talet

Bilkårens emblem kommer till där de tre trianglarna symboliserar mottot "Vaksam, Varsam, Verksam".

1966

SKBRs riksmöte antar motionen ”lex reflex” som gick ut på att få en lag som gällde allmän skyldighet för alla gående som vistas på väg i mörker, att vara försedda med reflex. Senare uppvaktar man dåvarande kommunikationsminstiern Olof palme i ärendet.

7 februari 2009

genomfördes en extra riksstämma i SKBR. Delegaterna röstade för det historiska förslaget att ändra stadgarna för att öppna Bilkåren för alla oavsett kön. Samtidigt beslutades att ändra namnet på riksorganisationen SKBR till Sveriges Bilkårers Riksförbund med tilltalsnamnet Bilkåren.

Bli bilkårist

Vill du bli Bilkårist?

Om medlemskap i Bilkåren